Förra året var Björklunds tal det bästa, då han lyckades binda ihop partiets ideologi med kärnfrågor och faktiska förslag. Dessutom lyckades han då vara rolig, något som saknas sen Hägglund slutade.

 

Det var inte en humoristisk utan en mycket allvarlig Björklund som inledde Almedalen när han intog talarstolen ikväll. Han berättade att han hade skrivit ett annat tal, men nu bytt ut det, för att inte fokusera på inrikespolitik, utan på utrikespolitiken, främst EU. Hela talet är därför en genomgång av varför och hur EU behövs.

 

Han gör den logiska krumbukten att kritisera EU, och ändå förespråka ett starkare samarbete. EU behövs för att hantera migrationskrisen; den ekonomiska krisen, integrationen, jobben, terrorismen och Ryssland.

 

Ledarskap – Hur man framställer sig som ledare har inte alltid med vad man pratar explicit säger, utan hur man implicit tar ansvar. Det här är ett bra exempel på detta. Björklund tar EU-krisen på allvar och agiterar som om han vore statsminister.

 

Partiet/allians/regering – Alliansen lyste med sin frånvaro i Björklunds tal. Det är tydligt att det är Liberalerna som stod på scen ikväll som ett oppositionsparti mot Mp, V och S. Det var också Sverige som stod på scenen, och ett EU-medlemsland.

 

Språket – Björklund pendlar mellan att undervisa och resonera.  De första runt tjugo minuterna är tämligen teoretiska när han pratar om EU. När han kommer in på inrikespolitik och pratar om assistanshjälp och om skolan, så blir han mer konkret med exempel och direkt kritik möt Löfven. Han gör också en rolig, men mycket elak, jämförelse då han säger att Fridolin påminner om Boris Johnson med sina vidlyftiga löften. När han kommer in på terrorismen, så gör han en berättelse om en liten flicka på en flygplats som blodig sitter bredvid sin döda mamma i terrorattacken mot Bryssel. Björklund är här mycket allvarlig och sorgen.

 

Viktiga frågor och ord – EU, skola, migration, integration, jobb och miljö. Liberalism och frihet, typiska ord för partiet.

 

Kroppsspråk och energi – Björklund är en stabil och erfaren talare, och det märks förstås. Han tar till exempel kommentera applåder och göra pauser. Han vågar också vara innerlig när han berättar om den lilla blodiga flickan efter ett terrorattentat.

 

Jag tycker att det är ett bra tal då Björklund vågar ta ett perspektiv, EU-samarbetets, och följa det fullt ut. Han vågar därför också välja bort och är inte populistisk.  

 

Min analys i SvD är publicerad här: http://www.svd.se/elak-jamforelse-mellan-johnson-och-fridolin

 

Här finns andra analyser av Björklunds tal här:

 

http://www.svd.se/retorikforskare-kan-vara-veckans-basta-tal

http://www.svd.se/folj-bjorklunds-tal-i-almedalen/om/almedalsveckan-2016-w6tc

http://www.svd.se/liberalerna-ar-svensk-politiks-prince/om/almedalsveckan-2016-w6tc

http://www.svd.se/live-jan-bjorklund-haller-presstraff/om/almedalsveckan-2016-w6tc

http://www.dn.se/nyheter/almedalen/bjorklund-vill-ha-mer-eu-och-forsvar/

http://www.dn.se/nyheter/almedalen/bjorklund-fortsatter-att-sa-split-inom-alliansen/